Jag läste i Aftonbladet om att follk "vill inte flytta för at få ett jobb" i aftonbladet igår. Egentligen är inte inte så konstigt att folk inte vill flytta. Man kanske trivs bland vänner och familj. Att flytta är en stor grej, det betyder inte bara ett nytt hem och ett nytt jobb, det betyder också ett nytt liv och nya vänner. Den som säger att en ny vän kan bli precis lika bra som en gammal vän... är jag skeptisk till.

Att flytta kan leda till depressioner och sjukdomar för att man kanske inte trivs och/eller för att man känner sig ensam. Det är inte roligt att flytta om man inte vill. Jag har flyttat både hit och dit, fram och tillbaka av fri vilja och jag vet att inget blir som "hemma". Det tar tid att träffa vänner och frågan är om det någonsin kan bli som det man hade från början. För en del kan det förvisso bli bättre så klart. Allt hänger på hur man är som person också.

Hur som helst, på orten där jag bodde - innan jag flyttade "hem" - där sa man på arbetsförmedligen; att det var jobb i hela landet som gällde och att jag skulle vara beredd på att flytta för det fanns inga andra möjligheter. När jag besökte arbetsförmedligen på min hemort, dit jag senare flyttade och där jag bor för tillfället hade man en informationsträff för alla nyblivna arbetslösa människor. Arbetsförmedlaren informerade om vad arbetsförmedligen kunde göra för sina "kunder" för att hjälpa dem till arbetet. Arbetsförmedlaren var tydlig med att informera om att de ville inte att folk skulle flytta i första hand, men att det krävs också att man är öppen för andra jobb och möjligheter om man vill vara kvar. Att man måste vara kreativ själv, att man kanske inte kan jobba med det man utbildade sig till etc etc....

På gott och ont är jag glad att jag inte har varit medlem i A-kassan under min senaste arbetslösa tid, för annars hade jag kanske blivit piskad att söka mig till annan del av landet. Jag tycker att det är skandal att den pressen ska vara på arbetslösa människor. Jag tycker att detta med flytt ska vara frivilligt, men att man kanske måste vara öppen för andra jobb och kanske vara villig att pendla om man vill vara kvar. Jag tycker dock att man ska ge ett år för den arbetslösa att hitta något innan man börjar skicka ut personen till andra delar av landet och sätta press på folk.

Jag hör ofta att många säger: "arbetslösa vill inte jobba". Ja, är du själv villig att ta ett jobb där 25-35% av din gamla lön ryker till exempel. Är du själv villig att gå från ett kontorsarbete till att jobba som sopgubbe? Eller om du har jobbat inom industri, är du villig att sätta dig som telefonförsäljare? Enligt min åsikt är det väldigt lätt att slänga ur sig saker och ting om arbetslösa och jag kan hålla med om att man är som mest effektiv på att söka jobb de tre första månaderna... där efter börjar det bli lite vardag att gå hemma. Därför skulle jag nog tycka att tillsammans med den så kallade handlingsplanen att man får börja blogga om sin situation och väg till arbetet, på så sätt kan arbetsförmedlaren följa den arbetslöse samt att arbetsgivare kan få ta del av bloggen, förutsatt att den används på rätt sätt och "rätt saker skrivs i den". Saker som utbildningar, praktiker... man skulle väl kunna säga att det kan vara en levande CV... och man kan sätta en regel att den ska uppdateras minst en gång i veckan. Sedan är det bra om man kan få ta del av varandras arbets-/utbildningsbloggar för att kunna stötta varandra... man kan ha grupper för arbetslösa. Detta i stället för de så kallade jobb-/karriärscoacherna, som har skapat stor debatt den senaste tiden.

Jag har också haft/har en coach... Jag har en åsikt, men vet inte om jag vill dela med mig av den. Vet inte om den är bra eller dålig än, måste smälta och analysera först. Frågan är också om coachen har hjälpt mig att ta tag i livet eller om det är jag själv helt och hållet.... eller om coachen har påverkat mig att ta tag i livet. Vet inte!!! Jag utelämnar det så länge!

Så, om jag ska knyta ihop påsen på något sätt, så har jag förståelse om folk inte vill flytta till jobben. Man måste vilja flytta själv för att de ska kunna bli bra. Att flytta under "tvång" gör ingen glad, det kan leda till vantrivsel och depression. Att flytta är en stor process, inte bara att man får ett nytt hus/lägenhet, man ska ha nya vänner och bekanta. Vem vill leva i ensamhet om man är en social människa?

När jag träffade min arbetsförmedlare och han frågade mig hur jag ställde mig till att flytta (igen) sa jag helt sonika; Jag har nyss flyttat hem och jag har ingen tanke på att flytta igen! Hade jag haft A-kassa hade jag nog inte kunnat vara så kaxig! Då hade jag nog fått en och annan anvisning om jobb på annan ort. På ett sätt får jag väl vara glad över att jag ramlade ur A-kassesystemet. :oP